
Samverkan som möter seniorers behov tidigt
25 september, 2026Samverkan mellan Skärholmens stadsdelsförvaltning och Skärholmens Fastighetsägare gör stöd och rådgivning mer tillgängligt.
För att skapa ett tryggare och mer inkluderande samhälle för äldre möter Skärholmens stadsdelsförvaltning människor där de bor. Genom satsningen Äldrefältare i byn har Skärholmens stadsdelsförvaltning med hjälp av Skärholmens Fastighetsägares medlemmar skapat mötesplatser där äldre kan få information, ställa frågor och knyta kontakter i sin närmiljö.
– Vi vill skapa tillit och förtroende innan vi behövs. Tanken är att socialtjänsten ska vara en naturlig samhällsfunktion som människor känner sig trygga med att vända sig till, säger Yaowapa Karlsson, äldrefältare och verksamhetsutvecklare på Skärholmens Stadsdelsförvaltning.
Mobil socialtjänst nära vardagen
Initiativet är en del av äldreomsorgens förebyggande och uppsökande arbete i linje med den nya socialtjänstlagen, där relationsskapande och tillgänglighet står i fokus. Erfarenheterna från arbetet med äldre har samtidigt visat att själva samverkansmodellen kan användas bredare, vilket skapar en naturlig koppling till mobil socialtjänst.
Mobil socialtjänst är ett eget arbetssätt, men bygger vidare på samma ambition att göra det enklare för människor att få kontakt med samhällets olika funktioner. Modellen utvecklades inledningsvis för att nå fler äldre, men erfarenheterna visar att den kan användas över verksamhetsgränser och anpassas efter olika behov. Genom att mobilisera olika aktörer och välja teman, mötesformer, platser och tider utifrån den målgrupp man vill nå kan mobil socialtjänst använda modellen för att nå hela sin målgrupp – från 0 till 100+.
– Vi ville skapa ett koncept där människor kan ta en kopp kaffe, ställa frågor och träffa de samhällsfunktioner som finns till för dem, utan att behöva boka möten eller veta exakt vem man ska kontakta, säger Yaowapa.
Genom samarbetet med Skärholmens Fastighetsägare har föreningens medlemmar identifierat tillgängliga lokaler med rätt förutsättningar där träffarna kan genomföras. Hittills har möten arrangerats hos Stockholmshem i Sätra och Svenska Bostäder i Bredäng med god uppslutning.
– Vi träffade flera som spontant tittade in när de såg att vi var på plats. Det blev många fina samtal, säger Johanna Lindström, områdessamordnare på Skärholmens stadsdelsförvaltning.


Från frågor till lösningar
I samband med träffarna genomfördes en enkät bland besökarna. Den gav värdefulla insikter om vilka behov som finns och fungerar även som underlag till kommande möten.
Många frågor handlade om boendet. I Bredäng mötte man bland annat personer som ville flytta till mindre och billigare bostäder. Som en direkt följd bjöd Stockholmshem in sin hyresrådgivare till nästa träff.
Andra frågor kunde lösas snabbt genom dialog mellan boende, fastighetsägare och förvaltning.
– Det är en av styrkorna i modellen. Vi fångar upp behov, kopplar ihop rätt funktioner och kan ofta hjälpa till direkt, säger Johanna.
Samtalen har också visat att många efterfrågar aktiviteter som motverkar ensamhet, exempelvis gemensamma måltider, matlagningsaktiviteter, träffar med olika specialistfunktioner och även fallförebyggande information.
Samverkan som skapar värde
Trygghet är en gemensam nämnare i samarbetet. För Skärholmens Fastighetsägare är samarbetet ett exempel på hur medlemsföretagen tillsammans kan bidra till social hållbarhet och ökad trygghet i området.
Satsningen har redan väckt intresse utanför stadsdelen och presenterades nyligen vid Äldreförvaltningens inspirationsdag för deltagare från både äldreomsorgen och bostadsbolagen. I sin återkoppling framhöll arrangörerna att medverkan bidrog med tydlig och konkret information, användbara tips och inspiration till deltagarnas fortsatta arbete. Presentationen har också lett till nya kontakter och intresse för att lyfta initiativet som ett gott exempel i fler sammanhang, bland annat tillsammans med fastighetsbolag.
Samtidigt fortsätter de lokala träffarna i Skärholmen. Stadsdelsförvaltningen och Skärholmens Fastighetsägare ser möjligheter att fortsätta utveckla modellen utifrån de behov som framkommer och att anpassa den för fler målgrupper.
– När kommun och fastighetsägare samverkar kan vi nå människor innan behovet av stöd blir akut. Samtidigt förebygger vi problem och stärker tryggheten i våra områden, avslutar Yaowapa Karlsson.





