Skärholmens Fastighetsägare
Måsholmstorget 3, 127 48 Skärholmen

Stadsdelar

Skärholmen är ett stadsdelsområde i Söderort i Stockholms kommun med drygt 35 000 invånare. Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Stadsdelsnämnden startade sin verksamhet den 1 januari 1997 som en av 24 stadsdelsområden.

Fastighetsägarkartor

Här kan du ladda ner fastighetsägarkartor som pdf:

 

Skärholmen

Namnet Skärholmen kommer från den gård, Skärholmens gård, som ännu finns kvar vid Mälaren. Gården var ett torp som tillhörde Vårby gård och under 1700-talet byggdes det om och fick sitt nuvarande utseende.

I Skärholmen finns talrika fornlämningar. En av dessa är Domarringen i Skärholmen, ett större gravfält från bronsåldern och järnåldern beläget vid Stävholmsgränd strax söder om Skärholmens centrum. Gravplatsen undersöktes 1966–1967 och det visade sig då att människor har bott på platsen sedan stenåldern. Nordost om Skärholmens gård finns Skärholmens fornborg från vikingatiden med strategiskt läge på en bergknalle nära den forntida farleden till Helgö och Birka.

Markområdet där Skärholmens centrum ligger tillhörde ursprungligen Smista gård och hela området tillhörde Huddinge kommun fram till 1 januari 1963, då det inkorporerades i Stockholms stad. Eftersom det i Huddinge sedan tidigare fanns bebyggelse med Smistas namn valdes namnet Skärholmen för det storcentrum och stadsdel som var under planering. Området var på den tiden ett jordbrukslandskap med skogklädda höjder och dalgångar.

Vårberg

Området Vårberg har varit bebott i mer än 4 000 år och det finns lämningar från stenåldern. Under en arkeologisk utgrävning i Vårberg har keramik av neolitiskt karaktär, det vill säga fynd från perioden mellan jägar- och samlarsamhället och ett mer bofastsamhälle, grävts fram. Även gravmaterial från yngre järnåldern samt romerska järnåldern har påträffats.

Vårberg tillhörde tidigare Vårby gård i nuvarande Huddinge kommun. På 1600-talet hade gården ett tegelbruk här, vilket senare kom att bli ett torp med namnet Bleket. På 1790-talet byggde sidenvävaren Jakob Jakobsson Hoving om torpet till sommarnöjet Johannesdal och den ännu bevarade herrgården uppfördes. På 1860-talet avstyckades det från Vårby gårds ägor.

Området som idag kallas för Vårberg var på 1960-talet en bit landsbygd vid Mälarens strand i utkanten av Stockholm, då bebyggelsen bestod av ett par torp och ett fåtal sportstugor från 1930-talet. Detta ändrades med generalplanen från 1952 som föreslog att bygga tre nya bostadsområden på vad som då kallades Sätraegendomarna och tillhörde Huddinge kommun. Vårbergs gestaltning konkretiserades i regionalplanen 1958 och inkorporerades med Stockholm den 1 januari 1963. Området var då obebyggt, med undantag för de fritidsstugor som byggts under 1930-talet i Johannesdal.

Sätra

Området tillhörde tidigare Sätra gård och fram till 1960-talet var den enda bebyggelsen de mindre torpen Sätra, Kärrtorp och Eklund. I slutet av 1950-talet var Sätra fortfarande en lantlig idyll med ett levande jordbruk. Sätra gård omnämndes redan 1376, då Bo Jonsson (Grip) köpte gården[1]. Den blev ett säteri 1619 och har nu adressen Sätragårdsvägen 6. De nuvarande byggnaderna är från 1700-talet.

Sätra varv startade sin verksamhet 1878 och där byggde man bland annat pråmar ända fram till 1935. I anslutning till varvet ligger de hus som arbetarna på varvet bodde i. I det så kallade Varvsarbetarhuset har numera konstnärer sina ateljéer. Ibland arrangerar man konstkurser och workshops.

Bredäng

Hela området tillhörde en gång i tiden Sätra gård. Stadsdelen har sitt namn efter torpet Bredäng, byggd på 1780-talet och tillhörande Jakobsbergs gård. Att man inte valde Jakobsberg som stadsdelsnamn var att det redan fanns ett Jakobsberg i Storstockholm. Torpet Bredäng låg i kvarteret Wänskapsbröderna, ungefär i vid nuvarande Eksätravägen 182–184, strax söder om Slättgårdsskolan. Lantbruk bedrevs här fram till 1949. Stället brann ned i början av 1960-talet.

Jakobsbergs gård var från början också ett torp under Sätra gård, belagt sedan 1600-talet. Från början hette torpet Ulvgrytet men döptes på 1760-talet om till Ålgryte. På 1750-talet arrenderades det av Jacob Graver, som lät bygga om torpet till en liten herrgård som fortfarande är bevarad.

Ett annat äldre hus är Villa Lyran, ett sommarnöje från 1867 som var en träffpunkt för många av 1800-talets författare, musiker och konstnärer. Byggherre var Carl Limnell, byråchef vid Järnvägsstyrelsen. Här ligger sedan 1960-talet Konditori Lyran.

Sydväst om Tankebyggarbacken i nuvarande Bredäng låg från 1886 Sätra gamla skola, där sista skolåret var 1928/1929. Senare fanns i byggnaden ett omtyckt utflyktsmål och servering som kallades Sätrastugan (Sättrastugan), men byggnaden brann ner 1962.

Nordöst om Pingstkyrkan Bredäng fanns, mellan 1940 och 1960-talet, Mälarhöjdens skyttepaviljong. Den nyttjades bland annat av Mälarhöjdens skytteförening för gevärsskytte på tre stycken 300 meter långa gevärsskyttebanor.

Källor: Wikipedia